Sidan frågor och svar, frågorna 12 och 13 är uppdaterade.
//Daniel
Sidan frågor och svar, frågorna 12 och 13 är uppdaterade.
//Daniel
1. Jag har flera fastigheter. Vad skall jag betala?
En medlem betalar en medlemsavgift per år.
För varje ansluten fastighet betalas medlemsinsats. Varje medlem kan äga flera fastigheter och betalar då en medlemsavgift, men en insats per fastighet som ansluts, eller rättare sagt: en medlemsinsats per anslutningspunkt. Om man vill ha flera anslutningar inom en fastighet, t.ex. bostadshus och ett uthus, så innebär detta att, om anslutningarna är nära varandra så blir det en insats och om de är långt isär så blir en ytterligare insats. Denna lösning speglar den faktiska kostnaden för att bygga nätet. Det är ju dyrare att gräva in på två ställen till en fastighet än ett ställe.
2. Jag använder en säkerhetstjänst för min uppkoppling som kräver en speciell operatör. Vilken kommer det att bli?
Fibernätet byggs för att vara ett öppet nät, vilket innebär att föreningen har upphandlat en kommunikationsoperatör (sköter länken mellan föreningens nät och internet samt drift av aktivt nät), teknikleverantör (material och installation av fibertekniskt material) och markarbete (markförläggning av slang och fiber). Medlemmarna kan sedan välja av kommunikationsoperatörens utbud av tjänsteleverantörer från en portal. Tegneby Fiber har valt Zitius (dotterbolag till Telia) som kommunikationsoperatör och deras portal återfinns på www.zmarket.se.
Länsstyrelsen kräver att de tre delarna upphandlas offentligt (likt LOU) vilket innebär att vi inte får välja fritt utan upphandlingarna styr valet. Tjänsteleverantör (bredband, TV, telefoni etc) skall dock vara fritt för abonnenten själv att välja (och är det inom ramen för Zitius utbud).
3. Vad är insats?
Insats är varje medlems kapitaltillskott till föreningen. Den utgör medlemmens andel ägande i föreningen. Alla medlemmars insatser utgör kapitalet för vilket fibernätet byggs, men med hjälp av nätavgifter fylls föreningens kassa igen då nätet tas i bruk och hela eller delar av insatsen kan komma att betalas tillbaka. Alternativt används kapitalet för investeringar i nätet, t.ex. om delar av det behöver repareras eller bytas ut.
En insats storlek bestäms av föreningens styrelse och är samma för alla medlemmar, även om man väljer att ansluta sig i senare skede (då kan dock anslutningsavgiften komma att vara avsevärt högre).
4. Vad är medlemsavgift?
Medlemsavgiften är en årlig avgift som betalas av alla medlemmar av föreningen. Medlemsavgiften används till förvaltningskostnader för exempelvis föreningsstämmor.
5. Vad är anslutningsavgift?
Anslutningsavgift är medlemmens kostnad för att få utrustningen i sitt hem anslutet till föreningens nät, alltså kopplingen mellan det egna hemnätverket/datorn och fibernätet. Vissa andra moment och material kan komma att finansieras av anslutningsavgift.
Sent tillkomna medlemmar (registrerade efter byggnation av fibernätet startat/avslutats) kommer att få betala en högre anslutningskostnad.
Uppdatering (2015-09-24): Om man väljer att ha flera anslutningar till sin fastighet så betalar man insats per anslutningspunkt (vilket kan vara en), men en anslutningsavgift per anslutning.
6. Vad är nätavgift?
Nätavgiften används för att täcka föreningens kostnader för driften av anläggningen (försäkring, underhåll och reparationer, operatörskostnader, administration etc.) samt även avskrivningar på fibernätets värde.
7. Kan man ha två telefonnummer med IP-telefoni?
Nej, endast ett telefonnummer per anslutning har vi fått till svar. Kan ev. bero på vilken tjänsteleverantör för telefoni som väljs.
8. Hur djupt förläggs fiberslangen?
Beror på markförhållanden och plats. Generellt: 55-60 cm djup gäller. I åkermark läggs slang normalt djupare (80-90 cm) för säkrare förläggning. I asfalterad yta är 40 cm godkänd förläggning. Även i ej odlad mark är 40 cm godkänt, men säkrast är att gå med samma djup överallt (utom möjligen i åker då).
9. Hur förläggs fiberslangen över berg?
Genom att spränga ner slangen eller förlägga den i väderbeständigt skyddsrör som klammas fast i berget. Luftförläggning kan vara alternativ om det är längre sträckor, men luftledning används normalt endast där det är extremt svår-förlagt i mark eftersom underhållskostnaden blir högre och säkerheten minskar då t.ex. träd kan blåsa på ledningen och skada den. Lagning av fiber är dyrt. Luftledning undviks därför.
10. Hur tätt står skåpen?
De står lagom tätt! Man samlar ihop en grupp av närliggande hus i varje skåp, det kan vara alla hus på en infartsväg, en grupp med hus som står relativt tätt eller annan lämplig geografisk placering. Det finns inte några direkta begränsningar för hur många som kan anslutas till ett skåp (4 hus, 30 hus eller 200 hus – det funkar!). Skåpen placeras därför där det passar geografiskt och praktiskt bäst.
11. Spelar det någon roll hur långt det är mellan byggnaderna på tomten/fastigheten?
Ja, det spelar roll. Är det nära mellan anslutna byggnader, så blir det en insats och är det längre mellan byggnaderna blir det flera insatser (en per anslutningspunkt och fastighet).
12. Vem gräver på tomten/i trädgården?
Styrelsen har beslutat att grävning på tomt bekostas av fastighetsägaren, förutom fiberslang och kabel som föreningen står för. Föreningen bekostar alltså schakt till tomtgräns. Se instruktion på sidan Dokument.
13. Hur många fritidshus har vi i vårt område?
Det finns i vårt område c:a 390 fastigheter med byggnader på i vårt område. Av dessa är c:a 255 bebodda med människor som är skrivna på platsen. Det gör att c:a 135 fastigheter är fritidshus.
14. Bromsar kommunen oss genom att de skall bygga stamnätet?
Nej, de skall inte bromsa oss. När föreningarna är mogna för att bygga nät skall kommunen vara klara med sin upphandling av entreprenör för stamnätet. Grundtanken är att samförläggning med föreningarna skall utföras så långt som möjligt.
Uppdatering (2015-09-24): Planen är att kommunen skall göra 17 upphandlingar för stamnätet (en som passar varje förening på ön). Tanken är att varje förening skall bygga en liten del av stamnätet, men det kräver att föreningen svarar på kommunens upphandling.
Uppdatering (2017-02-22): Tegneby Fiber bygger stamnät åt Orust kommun som samförläggningsprojekt vid byggnation av fibernätet.
15. Vem fakturerar vad?
Föreningen kommer att erbjuda medlemmarna att teckna anslutning till ett grupp-tjänsteavtal innehållande en TriplePlay-tjänst (= TV, bredband, telefoni). För de som tecknar detta kommer få en, troligen, kvartalsfaktura som avser både tjänst och nätavgift. Ev. tillval och andra tillkommande kostnader (t.ex. samtalskostnad för telefoni) faktureras av tjänsteleverantören.
För de som väljer anslutning från det öppna nätet så faktureras kostnad för tjänstekostnaden av operatören/tjänsteleverantören och nätavgift från föreningen.
Uppdatering (2017-06-19): Tegneby Fiber erbjuder gruppanslutning via ComHem för under 400 kr/mån inkl. nätavgift till föreningen. Mer information om gruppavtalet finns på sidan Dokument i menyn.
16. Finns det installationskrav för medieomvandlaren? Kan den sitta i ett frostfritt utrymme som inte är uppvärmt?
Medieomvandlaren skall sitta i ett rumstempererat utrymme, där den inte utsätts för extrem värme eller kyla.
17. Vad är medieomvandlare?
Medieomvandlaren omvandlar datasignalen i fiberkabeln (ljus) till en elektrisk datasignal. Efter medieomvandlaren i ett uppkopplat hem kan utrustning kopplas med Ethernet-kabel.
18. Finns det WiFi-router i medieomvandlaren?
Nej, men det finns det däremot i ComHems utrustning som kopplas efter medieomvandlaren för de som väljer gruppavtal.
19. Är medieomvandlarens portar dedikerade till viss utrustning?
Nej, man kan använda vilken port till vilken som utrustning. Alltså, TV, telefoni och data har inte en speciell port i medieomvandlaren.
20. Kan man inom grupptjänsteavtalet ha en TiVo-box?
Ja, på två sätt har ComHem meddelat [Uppdaterat 2017-11-20]:
1. Man köper boxen för 1495 kr genom att vid beställningstillfället/igångsättningen av gruppavtalet säga att man önskar en TiVo-box istället för standardboxen. Boxen som ingår i standard-innehållet i gruppavtalet byts då ut mot en TiVo-box till samma månadskostnad, men till engångskostnaden 1495 kr inkl moms.
2. Man ringer ComHems kundtjänst och säger att man vill låna en TiVo-box. Man kan utnyttja gruppavtalets uppgraderingsrabatt för det TiVo-abonnemang man väljer att teckna samtidigt. Det kan då förekomma en första avgift för lånet.
I båda fallen ringer man ComHems kundtjänst.
21. Kan man få billigare samtalskostnader för telefoni-abonnemanget som ingår i gruppavtalet med ComHem?
Ja, ComHem erbjuder uppgraderingar för Telefoni BAS för de som önskar bättre samtalskostnader, se Telefoni BAS.
22. Kan man ta med sig sitt nuvarande fasta telefonnummer vid övergång till Telefoni BAS?
Ja, man kan flytta sitt nummer till IP-telefoni och det kostar inget för de som är med i gruppavtalet.
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.